Mat och fysisk aktivitet är kopplade till några av de främsta orsakerna till sjukdomsbördan och förlorade friska levnadsår i Sverige. Bland annat risken att få övervikt och fetma och för att drabbas av sjukdomar som diabetes, hjärt- kärlsjukdom, stroke och olika cancerformer. Idag insjuknar ca 90 000 personer årligen i sjukdomar kopplat till mat och fysisk aktivitet.

Mer om övervikt och fetma

Figur 1. De största riskfaktorerna för sjukdomsbörda.

Diagram som visar de största riskfaktorerna för sjukdomsbörda.De största riskfaktorerna för sjukdomsbörda
Källa: Data från Institute for Health Metrics and Evaluation, 2017, visar sjukdomsbördan i Sverige uttryckt i förlorade friska levnadsår (DALY).

Konsumtion av mat

Den mat vi konsumerar påverkar inte bara vår hälsa utan även den miljö vi lever i. Vi konsumerar dagligen flera kilo mat och dryck. Det innebär att mer än 70 000 kg mat och dryck behöver produceras per person under en livstid, varav en del blir matsvinn. För att kunna förse befolkningen med mat behövs omfattande insatser i ett komplext system. Ett system som involverar flera samhällssektorer och många aktörer. Produktion och konsumtion av mat påverkar därför alla 17 globala hållbarhetsmål.

Vad och hur mycket vi äter förändras över tid. Enligt Jordbruksverket ökade, under perioden 1980–2015, den totala energitillgången från livsmedel per person och dag med ca 9 procent eller ca 200 kcal (alkohol ej inkluderat). Förändringen beror till stor del på faktorer utanför individen. Matmiljön - den sociala och fysiska miljö som människor lever i – har stor inverkan på vårt förhållningssätt till mat och på vår konsumtion. Faktorer i matmiljön såsom utbud, marknadsföring, tillgång och tillgänglighet av livsmedel och måltider påverkar vår matkonsumtion. Social och kulturell miljö, liksom socioekonomiska faktorer påverkar också. Vi ser att personer med längre utbildning äter mer hälsosamt än personer med kortare utbildning. Kön har också betydelse; kvinnor äter mer hälsosamt än män, och skillnaderna ses redan i tonåren. År 2020 var andelen som uppgav att de äter frukt och grönt mer än 3 gånger per dag 27 procent för kvinnor och 14 procent för män.

Ohälsosam konsumtion av mat är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död i Sverige. Den bidrar till sjuklighet såsom fetma, hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ-2 och cancer. De främsta kostfaktorerna kopplade till sjukdomsbördan i Sverige är ett högt intag av salt samt ett lågt intag av fullkorn, grönsaker och frukt samt ett för högt intag av energi (kalorier).

De nordiska näringsrekommendationerna

Matvanor hos skolbarn 11-15 år

Skolbarn anger att de äter mer hälsosamt idag än tidigare. Mindre än 10 procent uppger att de äter sötsaker och dricker läsk varje dag. Majoriteten äter frukost under veckan, men andelen har dock minskat något sedan början av 2000-talet. Elever i Sverige följer samma mönster som de flesta andra nordiska länderna. Det vill säga att pojkar äter oftare frukost än flickor och att frukostätande minskar med ålder. Matvanorna skiljer sig även utifrån socioekonomiska villkor så att elever med bättre villkor oftare äter frukost och mer sällan äter sötsaker och dricker läsk.

Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18

Konsumtion av grönsaker och frukt varierar beroende på ålder och kön. I alla nordiska länder är det vanligare att flickor anger att de äter grönsaker minst en gång om dagen. Andelen som äter grönsaker dagligen är högre hos barn och unga med bättre socioekonomiska villkor. I Sverige verkar dock dessa skillnader inte vara lika stora som i de övriga nordiska länderna.

Konsumtionen av sötsaker och läsk är förhållandevis låg i de nordiska länderna. Det finns skillnader i konsumtion av sötsaker och läsk utifrån kön och socioekonomi. Beskrivningen av elevers matvanor baseras på studien Skolbarns hälsovanor. Den ger dock ingen information om elevers totala energiintag (kalorier), det går därför inte att göra analyser kopplade till den ökning av övervikt och fetma som rapporterats.

Mer om övervikt och fetma

Fysisk aktivitet

Människors fysiska aktivitet påverkas av förutsättningar i vardagen såsom den fysiska, sociala och kulturella miljön och socioekonomiska resurser. En majoritet bland både kvinnor och män (66 %) uppger att de är fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka, vilket är i linje med rekommendationerna för fysisk aktivitet. Det finns dock skillnader mellan olika grupper. Andelen fysiskt aktiva vuxna, minst 150 min per vecka, är störst i de yngre grupperna (16-44 år) och gruppen med eftergymnasial utbildning är mer fysiskt aktiv jämfört med dem som har gymnasial eller förgymnasial utbildning, för både kvinnor och män. Bidragande faktorer till den låga fysiska aktiviteten kan exempelvis vara mindre fysiskt aktiva yrken och färre transporter till fots och cykel. Bilåkandet har ökat, och mellan 1990 och 2015 minskade antalet cykelresor med 38 procent, särskilt i områden utanför de stora städerna. Barns skolresor på cykel minskade under samma period med 48 procent.

Folkhälsodata: Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet hos skolbarn 11-15 år

Andelen elever som är fysiskt aktiva, dvs. säger att de rör på sig minst en timme varje dag har i stort sett varit oförändrat sedan början av 2000-talet. Samtidigt har andelen pojkar och flickor som säger att de tränar utanför skoltid minst fyra gånger i veckan ökat. Barn och ungas rörelsemönster skiljer sig åt utifrån ålder och kön. Sammantaget är 11-åringar mer fysiskt aktiva jämfört med 13- och 15-åringar, och pojkar är mer aktiva än jämnåriga flickor. Skoldagen bidrar med cirka 35 procent av veckans totala fysiska aktivitet på måttlig och hög ansträngningsnivå.

Jämfört med barn och unga i andra nordiska länder har Sverige, Norge och Danmark låg andel som är fysiskt aktiva minst en timme per dag. Genomgående uppger fler pojkar än flickor att de är fysiskt aktiva minst en timme per dag. I de nordiska länderna är andelen som når rekommendationen högre bland elever med bättre socioekonomiska villkor. Denna skillnad är särskilt stor bland flickor i Sverige, Finland och på Island.

Myndighetens arbete

Folkhälsomyndighetens uppdrag utgår från den nationella folkhälsopolitiken vilket innebär att vi arbetar för att skapa samhälleliga förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor. Det gör vi genom att följa befolkningens hälsoläge och analysera dess bakomliggande faktorer. En viktig del i arbetet är också att ta fram kunskap om åtgärder och insatser som syftar till att förbättra och främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor i befolkningen.

Vad styr folkhälsopolitiken?

Folkhälsomyndigheten är även samordnande myndighet för det mål i friluftslivspolitiken som handlar om friluftsliv för god folkhälsa. Vi är även nationell kontaktpunkt för WHO:s arbete inom icke- smittsamma sjukdomar och för arbetet med hälsostärkande fysisk aktivitet (HEPA) inom EU och WHO:s Europaregion. Vi arbetar även inom NDPHS (Northern Dimension Partnership in Public Health and Social Well-being) arbetsgrupp för icke-smittsamma sjukdomar.

Folkhälsomyndigheten koordinerar ett projekt för att överföra den svenska metoden fysisk aktivitet på recept (FaR) i nio europeiska länder. Det övergripande målet med projektet är att införa fysisk aktivitet i förebyggande och behandlande syfte inom hälso- och sjukvården.

EUPAP – fysisk aktivitet på export till Europa

Folkhälsomyndigheten ingår även i det nationella cykelrådet som är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling. Varje år tar rådet fram ett nationellt cykelbokslut med syftet att följa upp och redovisa cyklandets utveckling i Sverige kopplat till de transportpolitiska målen.