Ett effektivt smittskydd kräver tillgång till kvalificerade laboratorier

Vid Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4). Laboratoriet används för diagnostik och forskning kring blödarfebervirus och andra högpatogena mikroorganismer. Säkerhetslaboratoriet utgör en viktig del av den nationella beredskapen mot allvarliga infektioner. Här finns de resurser som krävs för att identifiera och analysera kända och okända smittämnen.

Laboratoriet, som varit i drift sedan 2001, etablerades som en resurs för att möjliggöra arbete med smittämnen som orsakar sjukdomar med hög dödlighet och smittsamhet. Här hanteras idag virus som sprids mellan människor och virus som kan överföras mellan djur och människor (zoonoser), i de fall det finns en risk att människors hälsa är hotad.

Diagnostikberedskap

Folkhälsomyndigheten upprätthåller beredskap för att dygnet runt och året runt med kort inställelsetid kunna omhänderta och analysera provmaterial med misstanke om allvarlig smitta, såsom ebola, Krim-Kongo blödarfeber och Lassa. Metoder som finns tillgängliga för diagnostik är molekylärbiologiska analyser, elektronmikroskopi, virusodling, serologi och experimentell biomedicin. Kombinationen av experimentell biomedicin och kapaciteten att i detalj analysera ett smittämnes arvsmassa ger en unik möjlighet att identifiera okända eller kraftigt förändrade smittämnen och därigenom etablera specifika diagnostiska metoder.

I anslutning till P4-laboratoriet finns ett virologiskt och ett bakteriologiskt säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 3 (P3). Här hanteras bland annat virus som orsakar rabies och denguefeber samt bakterier som orsakar tuberkulos och mjältbrand. Diagnostiken är kvalitetssäkrad via deltagande i europeiska diagnostiknätverk.[TK1]

Forskning och laboratorienätverk

Vid Folkhälsomyndigheten bedrivs forskning i syfte att stärka den svenska och europeiska beredskapen att hantera utbrott av allvarlig smitta. Folkhälsomyndigheten leder eller deltar i flera internationella forskningsprojekt kring blödarfebervirus och ingår i nationella och europeiska laboratorienätverk. Inom dessa bedrivs gemensamma projekt kring metodutveckling för analys och identifiering av högpatogena smittämnen.

Genom övervakningssystem och etablerade nätverk får Folkhälsomyndigheten i tidigt skede information om utbrott och förekomst av smittämnen och samverkar kring hanteringen av utbrott som sträcker sig över nationsgränser. Via deltagande i internationella nätverk får myndigheten och Sverige tillgång till kvalitetssäkrad och väl utvärderad analysmetodik. Folkhälsomyndigheten erbjuder även externa forskare möjligheten att bedriva projekt i säkerhetslaboratoriet kombinerat med utbildning och träning.

Utbildning och träning

På Folkhälsomyndigheten finns expertis som är rådgivande gentemot andra myndigheter och organisationer i frågor som rör biosäkerhet (biosafety) och bioskydd (biosecurity). Folkhälsomyndigheten har möjlighet att tillhandahålla utbildning och träning i biosäkerhet och i bioskydd samt praktisk träning i säkerhetslaboratoriet.

Fakta

  • Skyddsnivå 4 är den högsta skyddsnivån för mikrobiologiska laboratorier. Laboratoriet är fysiskt isolerat från övrig verksamhet och tillträde är begränsat till ett fåtal särskilt utbildade personer. Laboratoriepersonalen bär gastät skyddsdräkt och andningsluften tillförs via slang.
  • Blödarfebrar är allvarliga sjukdomar med varierande inslag av blödning från olika organ i kroppen och med olika hög dödlighet.
  • Blödarfeber kan orsakas av flera olika virus. De flesta är zoonoser, det vill säga sjukdomar som kan överföras mellan djur och människor.