Engagemanget var mycket stort bland konferensdeltagarna som såg positivt på den globala agendan som en gemensam målbild när det gäller hållbar utveckling, nationellt och inte minst regionalt och lokalt. Hur arbetet ska integreras i verksamheterna diskuterades i 32 olika seminarier och workshops. Målen är ömsesidigt beroende av varandra och många föreläsare betonade att det behövs fler aktörer i samhället som samverkar för en hållbar utveckling. Den delegation som regeringen har utsett för att stödja Agenda 2030 arbete fick ett medskick från konferensdeltagarna.

Medverkade gjorde bl a statssekreterare Maja Fjaestad, som berättade om regeringens arbete med Agenda 2030, och Olle Lundberg, ordförande i Kommissionen för jämlik hälsa, som berättade om kommissionens arbete. Dessutom medverkade flera representanter från kommuner, landsting, regioner, statliga myndigheter, näringslivet, civilsamhällets organisationer och akademin.

Detaljerat program för dagarna samt presentationer

Medskick till nationell kommission för jämlik hälsa (PDF, 31 kB)

Medskick till delegationen för Agenda 2030 (PDF, 25 kB)

Dokumentation av presentationerna

Del 1: 17 maj kl 13-14 (snabblänkar till presentationer)

Del 2: 17 maj kl 14:30-15:30 (snabblänkar till presentationer)

Del 3: 18 maj kl 11:15-12:15 (snabblänkar till presentationer)

Del 4: 18 maj kl 13:15-14:15 (snabblänkar till presentationer)

Tisdag 17 maj – Del 1

1.1 Mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner

SKL och regeringen genomför under åren 2014–2017 en särskild satsning för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal och regional nivå. Arbetet syftar till att utveckla kunskapen om hur mänskliga rättigheter kan omsättas i praktiken. Två aktuella exempel på människorättsbaserat arbete på lokal och regional nivå presenteras.

Medverkande: Marianne Olsson, stadsdelsdirektör i Angered, Göteborgs stad och Susann Swärdh, människorättsstrateg, Region Kronoberg, Jonas Andersson, SKL (moderator)

1.2 Vaccinationer, antibiotika och folkhälsa

Med vaccinationer och klok användning av medicin som antibiotika kan vi undvika att stora grupper av människor blir (svårt) sjuka och att samhället inte utsätts för stora påfrestningar. Hur är läget i Sverige och övriga världen? Detta och arbetet med att få en fullgod vaccinationstäckning och att motverka antibiotikaresistens kommer att presenteras, bland annat kommer exempel på hur man arbetat med att nå svårnådda grupper att belysas.

Karina Godoy och Ulrica Dohnhammar Folkhälsomyndigheten och Ann Lindstrand, Folkhälsomyndigheten (moderator)

1.3 Idésluss och Jämvikt - via delaktighet, samverkan och Community based participatory research mot jämlik hälsa och ökad social hållbarhet

Delaktighet i samhället är grundläggande i arbetet med social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa. Det behövs arenor för att få till stånd ett jämställt och jämlikt deltagande. Det handlar om att lyssna till invånarna och utgå från lokala behov i syfte att uppnå samhällsförändring. Vid seminariet presenteras därför exempel på hur organisationer och offentlig förvaltning kan arbeta för att involvera och kommunicera med befolkningen och andra aktörer.

Emma Edvardson, Lundby stadsdelsförvaltning, Göteborg stad
Maria Magnusson, Angereds Närsjukhus, Västra Götalandsregionen
Hanna Wallin, SKL (moderator)

1.4 Hållbarhetsintegrerade kommunala bolag skapar riktiga viktiga jobb

Genom att hållbarhetsintegrera kommunala bolag kan goda förutsättningar skapas för att styra och samordna verksamheten på ett sätt som bidrar till en socialt hållbar samhällsförändring. Bolagen kan skapa bättre anställningsmöjligheter, ställa sociala krav i upphandlingen, skapa samarbeten med skola och studenter och erbjuda praktikplatser. Vid seminariet presenteras hur Göteborgs Stadshus AB arbetar med hållbarhetsfrågor, tar socialt ansvar och skapar riktiga viktiga jobb.

Elif Koman André, hållbarhetschef på Göteborgs Stadshus AB (PDF, 1,4 MB)
Ritva Gonzalez, S2020 (moderator) (PDF, 4,1 MB)

1.5 Friluftsliv för alla?

Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Vid seminariet diskuteras vad som inryms i begreppet friluftsliv, hur en kommun kan kraftsamla för en ambitiös friluftspolitik och hur samverkan med civilsamhället kan se ut.

Suzanne Nilsson och Kajsa Mickelsson, Folkhälsomyndigheten (PDF, 1,7 MB)
Björn Sundin, kommunalråd (S) Örebro kommun (PDF, 1,6 MB)
Dena Gevarez, Naturskyddsföreningen

1.6 Rätten till hälsa – exempel genom SRHR

Artikel 12 i FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, fastställer rätten för varje människa att åtnjuta den bästa uppnåeliga hälsan både fysiskt och psykiskt. Ett exempel på rättigheter kopplade till hälsa är området om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Vid seminariet diskuteras rättighetsperspektivet med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna och hur området konkretiseras och implementeras i lokalt och regionalt perspektiv.

Anna ChuChu Schindele och Elin Jacobsson Folkhälsomyndigheten (PDF, 851 kB)

1.7 Välbefinnande - en drivkraft för hållbar utveckling

De globala hållbarhetsmålen tydliggör den samhällsomställning som krävs av världens länder för att skapa välstånd för alla folk på hållbar grund. Utmaningen är enorm. Genom att integrera den sociala, den ekonomiska och den ekologiska dimensionen i hållbarhetsarbetet med mål som rör människors välbefinnande kan hållbarhetsfrågornas tillgänglighet och hanterbarhet öka inom alla politikområden. Vid seminariet presenteras olika möjligheter för kommuner och regioner att föra in välbefinnande och hälsofrämjande processer som drivkrafter i arbetet för ett hållbart samhälle.

John Holmberg, professor vid Chalmers Tekniska Högskola (PDF, 1,6 MB)
Erica Eneqvist, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (PDF, 2,1 MB)
Johan Hallberg, Landstinget Dalarna (moderator) (PDF, 871 kB)

1.8 Jämlikhetsarbete i praktiken - från sagostunden till samhällets stödjande arenor

Att stärka förutsättningar för alla barns kognitiva utveckling, hälsa och lärande är viktigt för att minska framtida skillnader i livsvillkor och hälsa. Vid seminariet presenteras hur ett komplext jämlikhetsarbete kan omsättas till konkret handling genom olika sätt att stärka förutsättningar för barns kognitiva utveckling, hälsa och lärande, vilket i sin tur bidrar till att minska framtida skillnader i livsvillkor och hälsa.

Åsa Lundquist, Jämlikt Göteborg, Staden där vi läser för våra barn, Göteborgs Stad
Eva Mattsson-Elofson, Avdelning folkhälsa, Västra Götalandsregionen (PDF, 982 kB)
Maria Berhé, Avdelning folkhälsa, Västra Götalandsregionen (moderator)

Till snabblänkarna/sidans topp

Tisdag 17 maj - Del 2

2.1 Möten om hälsa – nyanländas hälsa

Människor som flyr är i en utsatt situation med många risker, inte minst när det gäller hälsan. Alla som söker asyl i Sverige ska enligt lag erbjudas en kostnadsfri hälsoundersökning i syfte att uppmärksamma behov av vård och informera om hälso- och sjukvård. Hälsoundersökningarna är bara en del av det som behövs för att ge förutsättningar för en god hälsa hos dem som kommit till Sverige. Hur kan de nyanländas behov tillgodoses på olika sätt? Vilka är de största utmaningarna och hur kan processen med hälsoundersökningar förbättras?

Pär Vikström Folkhälsomyndigheten
Leif Dotevall Regionläkare, bitr. smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland
Anna-Lena How, Folkhälsomyndigheten (moderator)

2.2 Jämställdhet. Ett mål för alla mål

Jämställdhet är ett mål i sig och att flickor och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter som pojkar och män är ett av de globala utvecklingsmålen för Agenda 2030. Men för att nå dit måste alla de övriga utvecklingsmålen också ha ett jämställdhetsperspektiv, vare sig de handlar om hälsa, utbildning, hållbara städer eller något annat. Vid seminariet presenteras olika exempel från kommuner och landsting där jämställdhet integrerats inom områden som har egna mål inom Agenda 2030.

Birgitta Andersson och Magnus Jacobson, SKL (PDF, 5,3 MB)

2.3 Social ekonomi – modeller för samarbete mellan offentlig sektor, civilsamhället och sociala företag

Hur ska vi tillsammans ta oss an utmaningar som integreringen av nyanlända innebär eller att vi effektivare når de personer som idag står långt utanför arbetsmarknaden. Vid seminariet presenteras exempel på sociala företag och modeller för samarbeten med civilsamhällets organisationer, via t.ex. IOP, i Göteborg stad och Västra Götalandsregionen.

Anna Jansson och Ingela Andersson social-resursförvaltning, Göteborg stad
Linnea Thoor, Sheila Silvester och Beatrice Alger, Forum SKILL/Mamas Retro arbetsintegrerande socialt företag
Nina Olsson, Folkhälsomyndigheten (moderator)

2.4 Socialt hållbara städer och samhällen

Samhällsplaneringen spelar en central roll när det gäller att bidra till att skapa socialt hållbara städer och samhällen. Det kan handla om att ha en helhetssyn, skapa möten mellan människor från olika områden och att skapa jämställdhet i den offentliga miljön. Vid seminariet presenteras exempel på hur man kan arbeta praktiskt för att skapa socialt hållbara städer och samhällen. Hinder och svårigheter som finns och hur dessa har hanterats.

Therese Berg och Charlotta Brolin, Forskningsprojektet Positive Footprint Housing, Riksbyggen (PDF, 689 kB)
Peter Götblad, Trollhättan stad, "Det könade landskapet" och projektet "Jämställda offentliga miljöer" (PDF, 2,1 MB)
Linda Gustavsson, Umeå kommun, Helene Bogren, Boverket (moderator) (PDF, 1,4 MB)
Anteckningar Socialt hållbara städer och samhällen (PDF, 88 kB)

2.5 Ökad elevnärvaro i skolan

Utbildningslängd och folkhälsa har ett starkt samband därför satsar region Östergötland och Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunerna på att eleverna på grundskolan och gymnasiet ska fullfölja sina studier. Hur kan en region i kraft av sin storlek bidra till kommunernas arbete. Och hur arbetar kommunerna med frågan? Vid seminariet presenteras rapporter och exempel från Göteborg stad, Region Östergötland, Västra Götalandsregionen som bidrar till att öka elevnärvaron i skolan.

#jagärmed (PDF, 2,5 MB)
Matilda Jansson, processledare, Göteborg stad (PDF, 251 kB)
Anna Svensson, Avdelning folkhälsa, Västra Götalandsregionen (PDF, 347 kB)
Lars-Inge Jonsson, Region Östergötland, Mattias Ekström, Fellingsbro folkhögskola, (PDF, 240 kB)
Annika Larsson, Region Östergötland (moderator)
Anteckningar, Ökad elevnärvaro i skolan (PDF, 435 kB)

2.6 Stadsjordbruk – viktigt för den hållbara staden

Stadsjordbruk blir allt vanligare. Vid seminariet diskuteras stadsjordbrukets roll för den sociala hållbarheten. Odlingarna blir en social mötesplats där människor kan mötas och lära känna varandra och sitt område. Stadsodlingen kan även bli ett rekreationsområde där invånarna får ta del av naturen inne i staden. Stadsjordbruk kan också bidra till stadens livsmedelsförsörjning och utveckling av landsbygden.

Niklas Wennberg Stadsjord (PDF, 28,2 MB)
Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten (moderator) (PDF, 425 kB)

2.8 Kan kulturen bryta segregationen?

Kulturen utgör en viktig del av social hållbarhet och kan utgöra en dörröppnare för att nya möten uppstår mellan människor. Vid seminariet presenteras Göteborgs Kulturkalas som är en av nordens största kulturfestivaler. Kulturkalaset bedriver ett aktivt social hållbarhetsarbete med fokus på inkludering utifrån mångfald, jämställdhet och tillgänglighet. För detta arbete prisades Kulturkalaset med 2015 års Rättvisepris.

Tasso Stafilidis, Verksamhetsansvarig Göteborgs Kulturkalas (PDF, 6,2 MB)
Peter Molin, Göteborgs stad (moderator) (PDF, 865 kB)
Anteckningar, Kan kulturen bryta segregationen? (PDF, 272 kB)

Till snabblänkarna/sidans topp

Onsdag 18 maj – Del 3

3.1 Civilsamhällets roll för social hållbarhet - Ett mer jämlikt och jämställt Norra Hisingen där invånarna är medskapande och känner framtidstro

I stadsdelen Norra Hisingen grundas utvecklingsarbetet i en syn att de frågor vi har att hantera för en socialt hållbar utveckling är komplexa och kräver ett medskapande och utforskande arbetssätt både i förvaltningen och med medborgare, civilsamhälle och andra aktörer. Workshopen kretsar kring tre berättelser.

Lisa Bragée, utvecklingsledare EU och internationella relationer
Madeleine Högenberg, Utvecklingsledare folkhälsa
Sara Friedrichsen, utvecklingsledare demokratiutveckling
Anna-Karin Berglund, Sveriges Kommuner och Landsting (workshopledare) (PDF, 271 kB)

3.2 Mät och förstå din samtid och framtid – Resultat utifrån förutsättningar

Presentation av folkhälsostatistik utgår ofta från att län eller kommuner är jämförbara, att alla har lika chanser att visa goda eller dåliga resultat. När resultat sätts i förhållande till demografiska förutsättningar i befolkningen kan analys göras av hur resultaten ligger i förhållande till hur de kan "förväntas" vara. Med hjälp av analysverktyget "Resultat utifrån förutsättningar" som tagits fram av Urban Janlert vid Umeå universitet finns möjlighet att med hjälp av diagram och kartor jämföra kommunernas respektive landstingens/regionernas resultat i förhållande till förutsättningar/bakgrundsfaktorer i en specifik kommun eller landsting/region. Vid workshopen presenteras verktyget och deltagarna kommer själva att laborera i analysverktyget.

Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting (workshopledare)
Så går vi vidare (PDF, 298 kB)

3.3 Kunskap till handling – Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet

Resultat i skolan, tillgång till vård, trygghet i det offentliga rummet ‒ oavsett om vi jobbar med jämställdhet, social hållbarhet, mänskliga rättigheter eller något annat horisontellt perspektiv är samhällsutmaningarna de samma. I workshoppen där vi tar hjälp av varandra för att hitta nya lösningar på gemensamma problem. Vad kan jämställdhetsarbetet lära av folkhälsoarbetet? Och hur kan en analys utifrån mänskliga rättigheter hjälpa oss att ge ett begrepp som "jämlikhet" konkret innebörd? Hur går vi från kunskap till handling?

Magnus Jacobson, Sveriges Kommuner och Landsting (workshopledare) (PDF, 5,6 MB)
Så går vi vidare (PDF, 301 kB)

3.4 Näringslivets roll för social hållbarhet

Vad är social hållbarhet för näringslivet? Hur kan företag bidra till att bygga upp ett socialt hållbart samhälle? Vad är affärsnyttan för dem? Vid workshopen diskuteras näringslivets roll för social hållbarhet och representanter från näringslivet ger sin bild. Och hur exempelvis näringslivet kan bidra till satsningen Jämlikt Göteborg genom att skapa 'viktiga, riktiga' jobb".

Jan Elftorp, Göteborg stad (PDF, 405 kB)
Pär Larshans, Ragn-Sells (PDF, 3,2 MB)
Sari Isberg, Stena Fastigheter Göteborg AB (PDF, 976 kB)
Katrien Vanhaverbeke, Arena För tillväxt (workshopledare)

3.5 Kommunicera social hållbarhet

Vilka målgrupper är viktiga i arbetet för social hållbarhet? Syftet med workshopen är att identifiera viktiga målgrupper för arbetet med social hållbarhet och involvera deltagare i kommunikationsplan och strategi för vidare utveckling, dialog och delaktighet.

Anki Lindqvist, Sveriges Kommuner och Landsting och Susanne Karregård, Folkhälsomyndigheten (PDF, 1 MB)
Så går vi vidare (PDF, 299 kB)

3.6 Nationellt kunskapsstöd för social hållbarhet – exemplet
folkhälsa

Allt fler verksamheter som hanterar frågor med koppling till social hållbarhet styrs utifrån kunskap och behovet av kunskapsstöd ökar. Många myndigheter har i uppdrag att på vetenskaplig grund tillhandahålla kunskapsstöd. Hur kan forskning sammanställas och presenteras så att den blir användbar i praktiken? Denna fråga kommer att diskuteras i workshopen, med utgångspunkt från Folkhälsomyndighetens nya dokumenttyp Utblick folkhälsa, som är ett försök att snabbare sprida redan befintlig kunskap genom korta och målgruppsanpassade sammanfattningar av systematiska litteraturöversikter.

Karin Guldbrandsson, Folkhälsomyndigheten (PDF, 1,8 MB)
Så går vi vidare (PDF, 258 kB)

3.7 Social hållbarhet. Vad innebär det?

Den som i litteratur eller via nätet försöker hitta en definition av social hållbarhet går bet. Det finns många, ofta snarlika varianter och mängden kan lätt skapa förvirring. En mer utvecklad definition har efterlysts på sina håll. Inte minst som stöd för att kunna identifiera vilket arbete som behöver genomföras för att ha, nå eller göra social hållbarhet. Det är en utmanande uppgift eftersom social hållbarhet är ett samlingsnamn för komplexa problem som ofta kräver komplexa lösningar. I den här workshopen görs ett försök att med utgångspunkt i aktuell forskning komma ett steg närmare en gemensam förståelse.

Nina Olsson, Folkhälsomyndigheten (PDF, 3,4 MB)
Så går vi vidare (PDF, 615 kB)

Till snabblänkarna/sidans topp

Onsdag 18 maj – Del 4

4.1 Vad vill vi lyfta fram för Europa om folkhälsa och folkhälsoarbete i Sverige vid EPH konferensen 2017? - workshop

År 2017 är Sverige värd för Europas ledande folkhälsokonferens "The European Public Health Conference" (EPH) som är en viktig plattform för det europeiska arbetet med de sociala utvecklingsmålen där hälsa och samarbete över gränserna lyfts fram. Vilka är de viktiga folkhälsofrågorna och vilka exempel på framgångsrikt arbete för en bättre och mer jämlik folkhälsa vill vi lyfta fram vid konferensen? Detta vill vi diskutera på denna workshop där alla bjuds in att delta och bidra. En panel med företrädare för myndigheter, landsting och kommuner och civilsamhället kommer att inleda samtalet.

Anders Tegnell, Folkhälsomyndigheten
Sara Sjölund, Karolinska Institutet
Hanna Wallin, Sveriges kommuner och landsting
Birger Forsberg, ordförande för EPH konferensen 2017, Svensk socialmedicinsk förening (moderator) (PDF, 57 kB)

4.2 Kan privata finansiärer av sociala investeringar medföra förbättrade sociala utfall?

Norrköpings kommun har tillsammans med Leksell Social Ventures upprättat ett socialt utfallskontrakt, Sveriges första Social Impact Bond, för att förbättra situationen för placerade barn och unga i Norrköping. Norrköping hade kunnat finansiera satsningen själva. Varför vill de samarbeta med en privat finansiär? Och vad är Leksell Social Ventures motiv? Under seminariet diskuteras detta samt generellt kring nyttan med den typ av utfallsbaserade samarbetsmodeller som det sociala utfallskontraktet är ett exempel på.

Malin Bengtsson, Norrköpings kommun
Henrik Storm Dyrssen, Leksell Social Ventures
Tomas Bokström, SKL (moderator) (PDF, 1,3 MB)

4.3 Maskulinitet och jämställdhet – att arbeta med maskulinitetsnormer

Workshop om varför vi behöver arbeta med maskulinitetsnormer samt mäns och pojkars delaktighet i jämställdhetsarbete? Varför är det så få pojkar och unga män som tar ansvar för sin egen och andras hälsa? Vad behöver unga män och hur ser de på hälso- och sjukvården? Finns det exempel på verksamheter som utmanar stereotypa normer för kön?

Bo Helsing, Högskolan i Väst och kurator på Mottagningen för unga män i Göteborg stad
Anna ChuChu Schindele, enheten för sexuell hälsa, Folkhälsomyndigheten
Love Nordenmark, projektledare Överenskommelsen om att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot pojkar, män och maskulinitetsfrågor. SKL (moderator) (PDF, 4,2 MB)

4.4 Det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling

Vilka faktorer leder till en framgångsrik lokal utveckling? Hur kan två grannkommuner med nästan identiska förutsättningar ändå utvecklas helt olika? Platsens sociala kapital, eller samhällsandan, är en konkurrensfaktor som blivit allt viktigare. Men hur skapas en god samhällsanda? Workshopen baseras på skriften Tillit & tolerans - det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling.

Anna Olofsson, marknadschef Umeå kommun
Katrien Vanhaverbeke, Arena För tillväxt (moderator) (PDF, 2,5 MB)

4.5 Hur hänger hållbar utveckling och jämlik hälsa ihop?

Hösten 2015 antog FNs generalförsamling de nya globala hållbarhetsmålen. Det är viktigt för samhällsplaneringen på lokal och regional nivå och för Kommissionen för jämlik hälsa att i sina rekommendationer och förslag relatera till hållbarhetsbegreppet. Det handlar om att på ett tydligt sätt uttrycka hur befolkningens hälsa förhåller sig till relationen mellan hållbar utveckling och hälsans jämlikhet.

Medverkande: Per-Olof Östergren, professor i Socialmedicin och global hälsa samt kommissionär i Kommissionen för jämlik hälsa, representanter från kommuner och landsting, Maria Lejerstedt, Stadsdelsdirektör, Göteborgs Stad, Johan Hallberg, Strateg, Landstinget Dalarna, Anna Balkfors sekreterare Kommissionen för jämlik hälsa (moderator)

4.6 Familjecentrerade arbetssätt för goda uppväxtvillkor

Familjecentrerat arbetssätt är grunden för samarbete och samordnade insatser mellan lokal och regional nivå. Insatserna för barnet ska ha sin utgångspunkt i hela familjen och deras levnadsvillkor och kännetecknas av ett hälsofrämjande perspektiv med barnets bästa i fokus. Vid seminariet presenteras exempel på hur familjecentrerat arbetssätt med familjecentraler och inom folktandvården kan nå ut till alla barn och familjer.

Anita Nilsson, processledare, Göteborg stad
Katharina Wretlind Hälsoodontologiska enheten, Folktandvården Västra Götalandsregionen
Katarina Othelius, Stadsdelsdirektör Göteborgs Stad Örgryte – Härlanda (moderator)

4.7 Rökning - en global epidemi. Går den att stoppa och kan vi sluta hälsoklyftan?

Rökning är ett globalt problem som måste lösas på olika nivåer. I många länder, däribland Sverige, har rökningen sjunkit men fortfarande finns en tydlig social gradient där de med kortast utbildning och lägst inkomst röker mest. Vid seminariet presenteras hur ramkonventionen om tobakskontroll har och kan bidra till att påverka skillnader i hälsa. Vi får också höra om utredningen " En översyn av tobakslagen Nya steg mot ett minska tobaksbruk" och om arbetet med Rökfritt Sverige 2025.

Margaretha Haglund tobakspolitisk expert, Tobaksfakta (PDF, 1,6 MB)
Göran Lundahl, särskild utredare (PDF, 709 kB)
Anna Östbom, SKL (moderator) (PDF, 313 kB)

4.8 Från pappersprodukt till verkstad? Erfarenheter av sociala konsekvensanalyser

En stad existerar inte utan ett socialt liv där tillit, trygghet, delaktighet och hälsa är fundament. Idag behövs det byggas många bostäder på kort tid. Vilka konsekvenser får det för den sociala hållbarheten? Finns det en risk för att krav på social hållbarhet därför tonas ner. Detta aktualiserar än mer användandet av sociala konsekvensanalyser i samhällsplaneringen.

Maria Rundqvist, Boverket, Marianne Dock, Malmö Stad och Mariella Pettersson, Göteborgs Stad, Ida Legnemark, Borås stad och Nationella Healthy Cities nätverket, Kerstin Månsson, Nationella Healthy Cities nätverket (moderator) (PDF, 3,5 MB)

Till snabblänkarna/sidans topp